Kontrasternas balkong.

När T skulle ha grillfest med jobbet passade jag på att ta lite kort på balkongen. Det ser verkligen ut som att man har tagit två helt olika balkonger och satt ihop. Den ena delen är bara grå, men lite svarta och vita inslag. Den andra delen känns varm och inbjudande med trämöbler (visserligen lånade men ändå). När solen lyser känna den gamla delen bara ännu mer grå. Till nästa år får vi hitta på något lite roligare där.

Och endast två(!) gånger denna underbara(!) sommar har vi faktiskt utnyttjat den nya delen. Till en grillfest (då jag inte ens var med) och en frukost. Men den är byggd och klar och till nästa sommar kan vi förhoppningsvis njuta lite mer.

Sånt där oviktigt jag vill ha.

Det finns huur mycket saker som helst till de små liven. Men det är såklart en yttepyttedel som är livsnödvändigt. Jag vet inte ens om vagn och säng räknas dit. Värme hör definitivt dit. Alltså värme som i att vara varm i vagnen i höst. En åkpåse och ett fårskinn skulle ju vara perfa.

H&M Home har nu till hösten börjar med en babykollektion och det var flera saker som passade mig. Tyvärr är några redan slutsålda. Men en fin handduk att bli torr i efter badet, en grå filt att ligga och fundera på och två små söta kaninskallror att leka med finna kvar. Borde nog slå till om inte det med ska ta slut...

Sen tycker jag att matstolen från Ikea var stilren och praktisk. Jag har iaf tänkt att det vore bra med en stol med bord. Som sagt, inget livsnödvändigt, men det är kul att drömma sig bort och inreda i huvudet för en stund.

Fin leopardhandduk från H&M Home.

Grå kviltad filt från H&M Home.

Kaninskallror från H&M Home.

Matstol från Ikea.

Lila åkpåse från Brio om T får bestämma.

Och ett varmt fårskinn att ligga på om jag får bestämma.

Höstbarn.

Vecka 29, 31, 32 och 34

Sommarbarnen ploppar ut till höger och vänster. Snart, om en vecka, är det dags för ännu en kär vän. Jag får hålla mig i drygt sex veckor till. Till vårt höstbarn. Till september.

September. En månad som nästan alltid förknippats med skola och kanske, om man har tur, de sista sommardagarna. Ingen i min eller T:s närmsta familj fyller år i september, men däremot släkt och vänner. September kommer från och med i år att få en helt annan betydelse.

Jag har alltid själv gillat att vara ett sommarbarn, född i mitten av juni. Ganska exakt ett halvår innan eller efter jul, hur man väljer att se det. Och det där halvåret tenderar alltid att gå i blixtfart. Det känns som att antingen julen eller min födelsedag stundar. Helt perfekt.

Men september, ju mer jag tänker på denna första höstmånad känns den så himla perfekt. Men, det finns ett men, Bubblan kan hålla oss på halster och vänta i två veckor med sin ankomst. Då är det genast oktober. Men det tar vi då. Vi har haft en hel del samtal om just detta, Bubblan och jag. Vi har tillsammans bestämt att det är helt okej att komma lite tidigare än beräknat.

Äntligen!

I dubbel bemärkelse. T har ledig lördag och ville gärna äta frukost med mig. Sen fick vi för första gången äta frukost på balkongen ihop. Bra start på dagen!

Jag känner att det kan bli en bra lördag. En helt oplanerad sådan. Jag har bara ett måste och det är att köpa ny BH. Det kan vara det tråkigaste måstet... Men fram tills dess slökollar jag på OS. Inte helt fel det heller.

Jag känner mig rätt gnällig nu för tiden och jag måste erkänna att dagen kunde ha börjat ännu bättre. Foglossningen har gjort sig påmind på riktigt nu på morgonen, men man kan inte få allt. Och jag är rätt nöjd ändå.

Fin lördag på er!

Published with Blogger-droid v2.0.6

Då var 34:an här.

Idag går jag in i vecka 34. Det är mindre än sju veckor kvar. Jag gissar att det kommer att bli sju långa veckor för jag blir tröttare och tröttare och humöret är inte med mig som det brukar. Varje morgon får fantasin göra sitt yttersta för att hitta passande kläder, vilket inte är helt lätt. Humöret tryter redan då... Inga kläder sitter som jag vill. Det är tur att det bara är två veckor kvar på banken. Resten av tiden ska jag njuta av att gå omkring i myskläder. Om det nu är några som passar...

Jag fick den här boken, Mina nio månader, av mina klasskompisar i födelsedagspresent. En väldigt bra present! Jag har fyllt i hälften skulle jag tro. Resten finns än så länge i huvudet. En sjukt rolig sak att spara och man glömmer så lätt.