Änglar och feber.

En märklig, jobbig, otäck, långsam lördag är snart över. Den började egentligen redan igår då jag framåt kvällen kände mig obeskrivligt trött i både kropp och huvud. Förklaringen kom sen på natten- feber. Fy vad hemsk man kan känna sig. Speciellt när man har en liten kille att ta hand om. Tur att jag hade mamma, pappa och syrran som passade upp på mig. Det här var det jobbiga och långsamma. Det otäcka var att vi körde av vägen när vi skulle hem till Vimmerby. En kall kår gick genom kroppen när jag insåg vad som hänt men allt gick bra- änglavakt. Det märkliga är nu att det känns som en dröm. Kanske beror det på feberfrossan?! Jag halvsover på soffan men uppfattar mitt i allt att låten You, i Mello, är bäst helt klart.

I ett sånt här läge önskar jag att det fanns en stand in för mig. För trots allt måste jag upp och amma minst två gånger i natt. Jag vill bara sova bort febern och vakna när jag är utvilad. Inte när Elvin är det. Håll tummarna!

Published with Blogger-droid v2.0.10

Mini me.

Idag är det en stor dag. Jag har namnsdag (Frida) men framför allt så blir Elvin 5 månader. Stora lilla killen. Jag tycker redan att han sitter bättre i stolen. Han hänger inte som han gjorde förra(!) veckan. Det går undan med färdigheterna alltså. Nu snurrar han runt från både mage och rygg mest hela tiden. Han får ofta ena armen i kläm och blir skitförbannad. Han har temperament minimannen.

Vad gäller magen så är den i princip återställd. Lite förstoppad men han lider inte av det som han gjorde där när det började. Han får Lactulos varje dag och det har nog gjort susen. Det är så skönt när man kan fokusera på annat än den där jäkla magen. Jag har även sedan en vecka tillbaka ätit mjölkprodukter så om han nu är överkänslig eller nåt verkar det inte gå över genom min mjölk. Vi slutade ge honom mjlkersättningen samtidigt som jag slutade äta mjölk så troligare är att det var ersättningen. Vi får nog reda ut det där tids nog för även om det för tillfället är bra så vill jag inte riskera att han får så där ont igen.

Nu när vi har varit utan de där i princip sömnlösa nätterna pga magen så tycker jag att det är jobbigt att gå upp  en gång på natten. För han vaknar minst en gång varje natt och vill äta. Det har han fått, men inte mer. Vi har istället prövat med vatten eller stoppat in natten eller buffat i rumpan. Och det tar sig. Han somnar runt halv sju-sju varje kväll (förutom en liten separationsperiod på några dagar förra veckan) och sover till åtta. Men ett till tre uppvak då rå. Till nästa månadsuppdatering hoppas jag att jag får skriva nåt annat.

Han leker bättre i sitt gym och använder faktiskt sina leksaker på rätt sätt nu. Och det var från en dag till en annan. Jag tror att jag suckade över att han bara ville titta på mig så sent som i början av förra veckan. Nu ligger han och leker och rullar runt och skriker, men mest för att lyssna på sig själv. Att bita i leksakerna är favvosysslan. När jag städar efter honom på kvällen är de flesta dyblöta...

Vi kör visst en film ikväll igen så jag får avsluta nu. So long!

#förändringarnastid.

Vad konstigt det är när allt runtomkring en förändras. Det är något jag tänkt på sedan Elvin kom till världen. Mycket kanske är som förut egentligen men eftersom att jag är i en ny situation så känns det annorlunda för mig. Jag är ju samma Emma som innan som tycker om att göra samma saker men jag måste ta hänsyn till en ny liten människa. Egentid är det inte gott om och just nu går den mest åt till att träna. Sen tror jag att omgivningen faktiskt förändras när man blir mamma. Det är liksom underförstått att man inte är lika flexibel som tidigare och att man inte finns där som man tidigare gjorde.

Jag är en sån typ av människa som nästan alltid säger ja till saker. Och hjälper vänner i den mån jag kan. Men det som behöver fixas liksom. Jag har länge känt mig som en stabil vän som alltid finns där. Men så en dag förändrades det. På gott och ont. Det braiga i det är att jag fått lära mig att prioritera mig och mitt liv mer. Jag valde ofta bort plugg och sånt tråkigt och gjorde nåt kul istället. Det dåliga är att jag ständigt går och känner mig lite illa till mods. Jag känner mig inte så där sjukligt hjälpsam längre. Men det är nog bara att lära sig att leva med det. Fast om det är så att någon av mina vänner undrar så finns jag alltid här ändå. Endast lite tjockare om magen och med en fantastisk son som bihang. Och han har ju en pappa också så jag är själv även jag ibland.

Nu sista delen av Twilight, som jag längtat!

Bara bra.

En helt bra dag, trots 5-månadersspruta, kan jag sammanfatta det som. Skönt! Babysång, BHV-besök, bilutflykt, helghandling, god mat och På Spåret. Och klockan är inte ens tio. Varför känns alltid mina fredagar så långa? Jag klagar inte, tvärtom, tycker bara att det är konstigt. Dom känns långa även när jag inte är ledig ska jag tillägga.

Lill-Plutt fick som sagt sin 5-månadersspruta idag. Och det gick jättebra. Lite gråt precis vid sticket men vid förra sprutan trodde jag att han skulle dö så en stor förbättring. Sen är han två månader äldre och det gör nog sitt. Han vägde in sig på 8150 gram, och mätte 68,5 cm på längden. Inte konstigt att jag tycker att han känns stor.

I detta nu ligger T i badet och jag pausar i sängen och Candy Crushar lite. Kvalité!

Published with Blogger-droid v2.0.10

Stabilt.

Det är lite tråkigt att ligga ner långa stunder nu tycker Elvin. Men sitta är jätteroligt. Synd att han inte kan sitta själv bara...Och han sitter fortfarande som en hösäck i matstolen. Jag önskar att han blev stadigare så att inte gröten hamnar överallt.

Idag när vi var ute och gick var han riktigt missnöjd i vagnen så jag fick sätta honom upp. Knäpptyst son var resultatet. Därför ogillar vi starkt när det snöar på våra promenader. Då måste han ligga ner. Så snälla snön, kan du sluta snöa nu så att våra promenader blir lite mer harmoniska?

Jag passar på att printa ner lite viktiga saker här idag ifall att jag glömmer. Tex så hittade Elvin sina fötter på riktigt förra veckan. Nu kan han ligga och dra i strumporna flera minuter. Han har även fått kläm på det där med att vända sig. Han kan vända sig åt båda hållen så jag får hålla koll. I förrgår la jag honom naken på en filt i köket medan jag höll på med maten (han var skittrött men gillar att vara naken om ni undrar varför). Han fick då spelet och betedde sig som om han var besatt. Han frustade och pustade och rullade runt åt båda håll. Jag lyckades på detta på film men fick släppa kameran flera gånger så att han inte skulle slå huvudet i golvet. Jag höll även på att dö av skratt.

Nästa vecka blir han hela fem månader. Då ska jag printa ner lite andra viktiga saker.