Det är inte ofta jag får känna på de riktigt fina sakerna med att ha en blogg (förutom att ha en massa fina läsare såklart). Jag har en liten blogg och skriver på utan större ambitioner, även om de finns någonstans i bakhuvudet. Men den där efterlysningen jag gjorde om sjal och tavla fick genomslag. Inte i någon större bemärkelse men ändå. Tavlan är köpt i Sthlm och är snart på väg till Linköping och sjalen hittade jag själv efter att ha varit inne på samma sida minst en gång om dagen i en dryg månad (men en fin vän erbjöd sig att kika efter den i helgen och det räcker för mig). Och då gör det ju inget att bilderna tycks ha försvunnit. Ni andra som hade tänkt att hjälpa mig kan nu strunta i det. Blink.
Jag skriver ofta, ja nästan jämt, saker här utan att tänka på vem som läser (för det är ju inga viktiga, världsomvälvande saker jag behandlar). Det är väl egentligen bara när jag skriver önskelistor som jag ser till att berörda tar del av dem. Smajlgubbe. Annars kvittar det liksom. Bloggen är som jag, lite alldaglig, bryr sig inte så hårt, är mest bara vanlig.
Nu ska alldagliga jag släcka ner datorn, kolla på inspelade Robinson och njuta av att var ledig imorrn (jag har jobbat med uppsats i fem timmar idag faktiskt).
3 kommentarer:
så, hur skulle du beskriva dig själv?
typ alldaglig. vanlig.
haha kul tjej. smajlgubbe. hjärta.
Hur skulle du beskriva mig då? Typ färglös, tråkig men en bra storasyster? Smajlgubbe. Och om man inte använder sig av smaljgubbar i dess rätta bemärkelse får man helt enkelt skriva så. Jag sjunker inte så lågt här i bloggen. =) Bara i kommentarerna.
det är helt rätt. smaljgubbar hör inte hemma i bloggar.
meeen, jag skulle beskriva dig som halvlång, bäst och tjockast. just nu iaf. smajlgubbe.
Skicka en kommentar