Jag visste inte riktigt hur mycket kläder som skulle gå åt innan Elvin föddes. Såklart. Och inte heller hur snabbt han skulle växa. Såklart. Det är mycket man inte vet innan. Nu efter åtta månader vet jag ganska mycket och det stora problemet är att jag inte hinner med att tvätta all smutsig tvätt. Lådorna är ofta tomma. Men det har ändå fungerat bra hela våren. Jag har inte köpt så mycket kläder faktiskt. Vi har fått en del men ändå inte så mycket. Lagom, så vi har klarat oss helt enkelt. Allt är välanvänt och hellre att lådorna är tomma än att de är överfulla för jag vill använda det som finns.
När värmen kom uppstod dock en problem som var ovälkommet. Nästan alla hans byxor är tjocka och varma och flera av bodysarna likaså och inte ett par shorts så långt ögat kunde nå. Elvin är varm av sig så jag fick lite panik när jag insåg hur mycket nya kläder jag skulle behöva köpa. Jag har verkligen inte råd med det. Det funkar inte att köpa nytt hela tiden. Och Elvin bryr sig ju ändå inte om vad han har på sig. Jag trodde dock inte att jag verkligen skulle känna så här, att jag vill köpa begagnat. Mest handlar det nog om att jag måste.
Jag hyllar Facebook-loppisen här i Vimmerby. Vilken bra grej alltså! Och smidigt som tusan! Speciellt om man köper grejer av sambons chefs fru. Då blir det typ hemleverans. Elvin har blivit ett par shorts, två par byxor, ett linne, några t-shirts och en supersöt kortärmad body rikare. Och jag har inte blivit fattig på kuppen. Win-win. Men det är åtgång på kläderna i stl 80. Så sitter ni inne på sjyssta sommarkläder får ni gärna maila.
Jag tror ändå att det kan bli ett besök på Lindex för det är ofta bra rabatter och 3 för 2. Tunna sköna byxor och söta t-shirts. Grönt är skönt!
fredag 31 maj 2013
Det sötaste jag har.
Jag sitter med en bit mörk choklad i handen, den lite ljusare varianten med pecan och havssalt, men det finns nåt ännu sötare här hemma. Och idag är han helt frisk och lika hyperaktiv som vanligt. Det visade han om inte annat när vi helt överraskat blev bjudna på poolparty. Han blir nog en liten baddare den där grabben. Lite kinkig först för att det var kallt men sen fick han upp värmen rejält.
Nu hoppas jag bara att han fortsätter att sova så där gott som han gör nu hela natten. Han har väckt oss så många gånger de senaste nätterna att jag tappat räkningen. Och den brukar jag vanligtvis ha koll på. Jag vet inte heller om det beror på febern. Han har varit mer orolig en tid och gråter ofta i sömnen. Utvecklingsfas kanske?
Nu ska jag se Let's dance tänkte jag. Trevlig fredagkväll till er!
torsdag 30 maj 2013
Här var det varmt.
Det är njutfullt att vara mammaledig när vädret är bra och man kan vara ute. Jag älskar det såklart! Lika tråkigt är det när det regnar och man tvingas vara inne.
Just nu sitter jag på balkongen med tidningen i knät och det är redan vääldigt varmt. Det enda negativa är att Elvin ligger i vagnen bredvid med feber. Han sov oroligt och vaknade en gång i timmen fram till fem och när jag kände på honom var han kokhet. Han fick sova mellan oss resten av natten så vi är nog iaf två som är trötta. Lilla plutten alltså! Han var så ömklig här förut! Jag hoppas att han får några välbehövliga timmars sömn nu. Och jag med när tidningen är läst.
tisdag 28 maj 2013
Om träningens vara eller inte vara i bloggen.
Jag har uppmärksammat en het diskussion i bloggvärlden (min bloggvärld är ganska liten måste tilläggas). Det gäller väl egentligen bloggar som är och har varit bloggar om livet och vardagen, eller i alla fall inte handlat om träning. Jag trodde, när jag började blogga, att jag skulle skriva mycket om träning eftersom att jag tränade mycket och hade det som ett stort intresse. Men sen när det väl kom till kritan kändes det krystat att skriva om träningen. Larvigt på nåt sätt. Och om jag läser en träningsblogg vill jag att den ska ge mig motivation, kunskap och tips som jag kan använda mig av. Det kunde inte jag ge, eller orkade inte och kände att jag hellre skrev om annat. Sen dess har träningen inte fått så mycket uppmärksamhet här. Nån gång ibland.
Jag tittar in hos en gammal klasskompis blogg då och då, Fnulan, och läste ett inlägg om hur hon kände när hon läste "vanliga" bloggare skriva om träning. Ångest. Tydligen har Underbara Clara börjat träna och låtit det ta lite plats i sin blogg. Lady Dahmer gillade inte det. Jag såg även att Ebba Von Sydow varit på gymmet för första gången sedan hennes lilla bebis kom för tre månader sen. Men läs gärna det här inlägget av Underbara Clara för jag tycker att hon har en stor poäng.
Jag är av den åsikten att man får skriva vad man vill på sin blogg och stör det någon annan så är det helt okej, men läs inte då. Jag kan också förstå att om en helt vanlig tjej som man identifierar sig med (hon bloggar också, har barn, är vanlig. med mera..) börjar träna samtidigt som man själv är på botten av motivationstrappan försvinner den där likheten. "Nu tog hon sig i kragen, hon är bättre än jag..." Jag har verkligen motivationen just nu men inte tiden (eller den finns men inte på det sätt som jag vill). Fast med bättre planering skulle det säkert fungera bättre. Jag har känt mig värdelös (vad gäller träning och kost) många, många gånger sedan Elvin kom. Och det hjälper inte att jag har tryckt ut en underbar liten varelse ur "min fantastiska kropp". Den känns långt ifrån fantastisk och jag har låång väg tillbaka. Det stör mig varje dag. Men jag stör mig oftast inte på att bloggarna jag läser handlar lite om vardagsträning. Jag ser det som motivation.
Fnulan, jag förstår att det inte är lätt att ta sig ur en ond cirkel och att kroppen förändras är fruktansvärt för självkänslan. Jag hoppas att du kan vända dina känslor till motivation en vacker dag. Annars kan jag tipsa om min vän Cillas blogg. Hon kan det där med att motivera! Speciellt eftersom att jag vet att hon inte alltid varit så där hurtig och kunnat så mycket om träning och kost. Det hjälper på nåt sätt och Cilla ska få hjälpa mig på min väg tillbaka. Kanske får ni följa den, kanske inte. Det beror helt på hur det känns.
Jag tittar in hos en gammal klasskompis blogg då och då, Fnulan, och läste ett inlägg om hur hon kände när hon läste "vanliga" bloggare skriva om träning. Ångest. Tydligen har Underbara Clara börjat träna och låtit det ta lite plats i sin blogg. Lady Dahmer gillade inte det. Jag såg även att Ebba Von Sydow varit på gymmet för första gången sedan hennes lilla bebis kom för tre månader sen. Men läs gärna det här inlägget av Underbara Clara för jag tycker att hon har en stor poäng.
Jag är av den åsikten att man får skriva vad man vill på sin blogg och stör det någon annan så är det helt okej, men läs inte då. Jag kan också förstå att om en helt vanlig tjej som man identifierar sig med (hon bloggar också, har barn, är vanlig. med mera..) börjar träna samtidigt som man själv är på botten av motivationstrappan försvinner den där likheten. "Nu tog hon sig i kragen, hon är bättre än jag..." Jag har verkligen motivationen just nu men inte tiden (eller den finns men inte på det sätt som jag vill). Fast med bättre planering skulle det säkert fungera bättre. Jag har känt mig värdelös (vad gäller träning och kost) många, många gånger sedan Elvin kom. Och det hjälper inte att jag har tryckt ut en underbar liten varelse ur "min fantastiska kropp". Den känns långt ifrån fantastisk och jag har låång väg tillbaka. Det stör mig varje dag. Men jag stör mig oftast inte på att bloggarna jag läser handlar lite om vardagsträning. Jag ser det som motivation.
Fnulan, jag förstår att det inte är lätt att ta sig ur en ond cirkel och att kroppen förändras är fruktansvärt för självkänslan. Jag hoppas att du kan vända dina känslor till motivation en vacker dag. Annars kan jag tipsa om min vän Cillas blogg. Hon kan det där med att motivera! Speciellt eftersom att jag vet att hon inte alltid varit så där hurtig och kunnat så mycket om träning och kost. Det hjälper på nåt sätt och Cilla ska få hjälpa mig på min väg tillbaka. Kanske får ni följa den, kanske inte. Det beror helt på hur det känns.
måndag 27 maj 2013
En helt vanlig dag.
![]() |
| En glad skit som äter mellis! |
Idag har vi inte gjort många knop här hemma. Sovit, ätit mellis, lekt, ätit lunch, sovit, ätit mellis (det är det vi gör just nu). Och det är jätteskönt för vi har nästan alltid nåt för oss. Men efter allt det där vanliga och dessutom utan frisk luft måste vi ut. Bums alltså!
Så hej på en stund!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)





