Jag tänkte att det var på tiden att uppdatera lite här. Mest för min egen skull den här gången. Jag försöker att dokumentera det viktigaste som händer i Elvins liv så att det för alltid kan kommas ihåg. Han är ju wätt stor nu vår lilla skrutt. Så pass stor att han den här veckan börjat på dagis. Eller det är inskolning först men det känns nästan som att han har börjat. Förutom att jag går hemma själv och bara väntar på att få hämta honom.
Inskolningen började i tisdags och varade bara i en timme. Både jag och Toffe var med och det gick jättebra. Vi var ute först och han älskar att vara ute. Han knallade omkring och sysselsatte sig själv och brydde sig inte om oss det minsta. Vi var även inne en stund och det var ramaskri när vi skulle in och ta av kläderna. Kläderna är en kamp varje dag, både på och av och det är skittråkigt. Även blöjan. Men han lär nog förstå tids nog att han inte vinner den kampen. Det var ungefär samma sak i onsdags, inga problem alltså. Så igår fick han vara själv i ett par timmar och äta där. Idag var han själv i tre timmar. När jag kom för att hämta idag hörde jag ett bekant skrik inne från toaletten. Elvin. När jag kom dit höll hans fröken på att ta på honom kläderna efter mat och blöjbyte. Han var inte nöjd. Haha. Dom lär få kämpa med den där envisa lilla saken innan han lär sig. Om han nu gör det. Nästa vecka är dagarna längre och han ska även sova där. Väldigt spännande.
Det pratas en hel del nu också och vi märker att han förstår vääldigt mycket som vi säger. Det är hur kul som helst att man verkligen kan prata med honom nu. Jag får ju mest oförståeligt babbel tillbaka men vi har ändå en diskussion. Mamma, pappa, tittut, kisse, hej, tack, banan och mat är saker vi numera förstår. Men allt låter inte som originalet. Banan är "ba". Men det spelar ingen roll, vi fattar ju. Och han tar tag i oss när han vill att vi ska komma vilket underlättar i många situationer. Och när han kastar maten på golvet, ja då är han mätt.
Han har börjat med konstiga utspel när saker inte går som han tänkt. Han kastar sig bakåt så att han ramlar i golvet och ligger och sprattlar och skriker. Och ofta gör det ont vilket är förklarligt. Vredesutbrott som säkert hör till på ett eller annat sätt. Dom lindras nog med tiden men det är ett märkligt beteende att medvetet göra sig illa. Lika ogulliga som utbrotten är, lika gulligt är det när han istället dansar loss till musik. Han stampar med foten och gör små piruetter. Blandad kompott från vår mini men vi älskar honom såklart gränslöst oavsett beteende.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar