Otålig.

Otålig är mitt andranamn. Helt klart.

Här följer några exempel. Jag blir stressad och otålig av att stå i kö. Numera försöker jag att inte sucka högt om det tar tid. Men det är svårt.

Jag blir extremt otålig av att vänta i allmänhet. De längsta minuterna är ifall jag bestämt träff med någon som är sen. Själv är jag väldigt sällan sen. Mycket punktlig skulle jag vilja påstå. Och det påpekar jag gärna. Då får man ibland ta lite skit om man själv är sen. Absolut.

Jag blir väldigt otålig av att gå sakta. Varför går man sakta egentligen? Slöseri med tid... Nej vars, men jag undrar vad som är mitt problem? I skolan på våra basgrupper gör vi alltid upp ett schema. Om det inte följs blir jag stressad och glömmer att lyssna. Långrandiga personer finner jag väldigt jobbiga. Om dom inte har nåt kul att säga alltså. Ni vet såna som förklarar samma sak flera gånger och förklarar fast man förstår. Dom vill gärna upprepa sig också. Herregud vad man kan störa sig!

Jag gillar inte den är sidan hos mig själv alls. Ibland kan det vara bra iofs. I en grupp med många långrandiga kan det vara bra med en otålig. Ska man passa en tid är jag bra att ha med för man passar sin tid. Men när jag blir sådär otålig och stressad är jag mindre bra. Bäst funkar det om man förklarar att det inte är hela världen att vi kommer några minuter senare än planerat. Sämst funkar det om man blir sur på mig och undrar vad som är problemet.

Ibland känner jag att jag inte gör annat än passar tider. Sjukt stressande. Tågtider hit och dit, jobb som man inte vill missa. Nåde mig om jag inte ställt klockan. Lektioner som börjar och förhoppningsvis slutar i tid. Annars...

Det här har jag funderat på många gånger. Och det en sida jag vill jobba på. Men vet inte hur jag ska börja. Sitter det nån beteendevetare där ute som kan svara?

Har ni nån sida hos er som ni vill förändra?

Published with Blogger-droid v1.7.4