Jag gjorde det man ska undvika om man vill slippa ha dåligt samvete en hel dag. Jag ringde hem för att kolla läget. Olyckligtvis var det när Elvin var hungrig och det hörde ju jag såklart. Pappa T var hur lugn som helst och jag är övertygad om att han fixat dagen galant. Men jag vet inte än för jag har inte vågat ringa mer. Tur att det bara är en halvtimme kvar tills jag är hemma. Då slipper jag tänka sjuhundra hemska scenarion framför mig. För egentligen är nog det värsta som kan hända att Elvin skrikit sig hes. Och det har han gjort förr.
Nu dröjer det nog innan jag är borta en hel dag igen. På tisdag när jag ska tillbaka till skolan följer Elvin och hans morfar med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar